Hur många watt behöver ditt växthus?
Börja med vad du faktiskt vill åstadkomma. En frostvakt håller temperaturen strax över nollan för att förlänga säsongen i båda ändar — den gör inte huset behagligt att sitta i en novemberkväll. Den som köper en frostvakt och förväntar sig ett varmt rum blir besviken, och den som köper 2 000 W för att slippa bli besviken betalar för effekt som termostaten ändå stänger av.
Går du över tio kvadrat, eller har ett hus som är dragigt i skarvarna, är två mindre enheter i var sin ände oftast bättre än en stor i mitten: luften rör sig och kalla hörn försvinner. Är huset däremot nytt och tätt, med kanalplast i taket, kan du lägga dig i underkant av riktvärdet och ändå hålla plusgrader. Det är läckaget i skarvar och dörrtätning, inte antalet kvadratmeter, som avgör hur ofta termostaten måste slå till.
En sak brukar överraska. Effektbehovet skalar med volymen, inte bara med golvytan. Ett växthus med hög nock och brant tak rymmer betydligt mer luft än ett lågt hus med samma yta på marken, och den luften ska värmas den också. Har du ett orangeri eller ett hus med rejäl takhöjd ska du därför lägga till effekt jämfört med tumregeln, inte dra ifrån för att golvytan är måttlig.
Marknaden speglar det här. Utbudet spänner från 80 W upp till 4 500 W, men merparten av det som säljs till svenska villaträdgårdar ligger i lågeffektsklassen 80–300 W. Det är alltså frostskydd, inte uppvärmning, som är den vanliga användningen — och det är också den användning som går att räkna hem.
El, gas, paraffin eller pellets?
El är förstahandsvalet när det finns ström framme. Termostaten sköter sig själv, effekten går att styra i steg och det finns ingen låga att hålla ögonen på. Har växthuset ingen anslutning ännu är det den frågan du ska lösa först: ska ett nytt uttag dras ut till huset krävs ett registrerat elinstallationsföretag enligt Elsäkerhetsverket, medan du själv får byta ett befintligt uttag på högst 16 A i egen dosa.
Gas tar vid där effektbehovet blir stort. Gasdrivna växthusvärmare säljs i klassen 4 200–4 500 W för utrymmen upp till 22 m², från 1 849 kr och uppåt, och de bättre modellerna har syrebristsäkring. Det är mycket effekt för pengarna, men förbränningen kräver luftväxling och tillsyn — en gasvärmare är inget du startar och glömmer bort över en helg.
Paraffin och fotogen är den klassiska nödlösningen utan el. En paraffinvärmare med cirka 600 W värmeeffekt anges klara upp till 5 m² på en påfyllning med en brinntid på upp till 3,5 dygn, och en fotogenmodell för 18 m² brinner runt 18 timmar per tank. Öppen låga i ett litet slutet utrymme ställer krav på ventilation, och förbränningsprodukterna måste ut.
Pelletskaminen är alternativet få räknar med. Den ger jämn, termostatreglerad värme på förnybart bränsle, och tack vare rökgasrening installeras många modeller helt utan skorsten — vilket öppnar för året-runt-värme i ett växthus där en skorsten aldrig varit aktuell. Kontrollera modellens egna installations- och ventilationskrav innan du beställer, för de skiljer sig mellan fabrikaten. En eldstad eller skorsten i växthuset kräver dessutom anmälan till kommunen även när själva byggnaden är lovfri — resten av reglerna står i bygglovsguiden för växthus.
Vad kostar det att hålla frostvakten igång?
Här går det att räkna exakt i stället för att gissa. Ett element på 200 W som är aktivt 30 procent av dygnet drar 0,2 kW × 0,30 × 24 h, alltså cirka 1,44 kWh per dygn. Det är förbrukningen för ett litet växthus en kall natt, och den siffran kan du multiplicera med ditt eget elpris för att få kronor.
Skala upp den till ett större hus, så syns hela spannet. Samma modell av beräkning för ett växthus på 20 m² landar på drygt 6 kWh per natt. En frostvecka i oktober kostar då ungefär 10 kWh i det lilla huset och drygt 40 kWh i det stora — samma teknik, fyra gånger notan, för att volymen är fyra gånger så stor.
Tre saker flyttar siffran åt rätt håll. Isoleringen först: kanalplast i taket eller bubbelplast på insidan minskar drifttiden, och det är drifttiden och inte effekten som står för kostnaden. Termostatinställningen sedan — varje grad du inte behöver hålla är procent färre timmar med strömmen på. Och sist placeringen: en värmare som blåser mot en kall glasvägg värmer rutan, en som blåser in mot husets mitt värmer luften där plantorna står. Står plantorna på odlingsbord i stället för direkt på marken hamnar värmen dessutom där den behövs, eftersom den kallaste luften alltid ligger kvar närmast jorden. Vill du se hur posten ser ut i ett helt växthusbygge finns kalkylen i genomgången av vad ett växthus kostar med grund och montering.
