Vad kostar ett folieväxthus i olika storlekar?
Mellan 647 kr och 3 095 kr, men det intressanta är inte totalsumman utan vad kvadratmetern kostar i varje steg. En presenningsmodell på 2,1 kvadratmeter går på 647 kr, alltså 308 kr per kvadratmeter. Sex kvadratmeter kostar 1 169 kr, 195 kr styck. Och den största, 3 × 8 meter med rostfri stomme och PE 500-täckning, går på 3 095 kr — 129 kr per kvadratmeter.
Kurvan pekar åt ett enda håll: ju större tunnel, desto billigare yta. Det är därför den gamla trädgårdsregeln — köp en storlek större än du först tänkt — är billigare här än i något annat växthusformat. Steget från nio till arton kvadratmeter kostar knappt 200 kr och ger dubbelt så mycket odling.
Jämför det med plastfilmsväxthus av proffskvalitet, som ligger kring 450 kr per kvadratmeter och knappt 400 kr när ytan passerar 90. Budgettunnlarna på den här sidan är alltså inte samma produkt utan en fjärdedels investering med en fjärdedels förväntan — och det är rimligt så länge du vet vilken av dem du köper.
Hur länge håller plasten innan den måste bytas?
Fem till tio år för UV-stabiliserad plastfilm, och det är en ärlig siffra snarare än en pessimistisk. Duken går sällan sönder på en gång: den blir successivt spröd när UV-garantin väl löpt ut, även om den ser hel ut från gräsmattan. Det märks först när ett hörn rivs upp i en höststorm, och då är lagningen sällan värd besväret.
Bytet är däremot billigt jämfört med ett nytt hus. Ny plast över hela växthuset kostar omkring 2 500 kr och stommen rörs inte, så den gamla duken kan sparas som vinterskydd över perenner eller vedtrave. Ett folieväxthus åldras alltså i steg du kan planera, till skillnad från ett glasväxthus som är helt eller trasigt.
Vad går sönder först på ett folieväxthus?
Förankringen, inte plasten. På en öppen yta lossnar folien i hörnen om huset inte är ordentligt fäst i marken, och tillverkarna rekommenderar själva ett fundament för extra stadighet. På de billigaste niokvadratsmodellerna med tunnare folie kan hela ramen börja röra sig i kraftig blåst när förankringen brister — då är det ramen och inte duken som ger vika.
Att växthuset bara ska stå några säsonger är inget skäl att slarva med den saken. Boverket är tydlig med att vindlasten inte får räknas ner för byggnader med kortare livslängd, just för att en lös konstruktion i storm blir farlig för människor omkring den. Jordankare i alla hörn och en spänd bottenkant är billigare än ett hus som rullar in i grannens häck.
Folie eller kanalplast — vad ska du välja?
Folie när odlingen är säsongsbunden, kanalplast när växthuset ska stå kvar året om. Kanalplast i 6 och 10 mm kostar mellan 150 och 1 875 kr per skiva med tio års UV-garanti, och den största skivan täcker drygt fem kvadratmeter — kring 350 kr per kvadratmeter i rent material. Tre gånger duktunnelns kvadratmeterpris alltså, men för en täckning du inte byter vart femte år.
Tjockleken styr både ljus och värme. Tumregeln är 4 mm för lätta konstruktioner, 6–8 mm för de flesta växthus och 10–16 mm när taket ska bära mer snö. En tjockare skiva isolerar bättre av samma material, och polykarbonat är UV-stabilt på ett sätt som PVC inte är. Ingen kanalplast är dock evig: den gulnar och blir spröd efter tio till femton år.
Uppgradering i etapper fungerar därför bra: tak i kanalplast, gavlar i folie. Vill du hellre börja från andra hållet med en tunnel som redan har ett lasttal på produktbladet finns polykarbonattunnlarna och deras snölast genomgångna för sig, och ska du kunna gå upprätt mellan bäddarna är högtunneln steget att titta på.
Vad kostar folieväxthuset över tio år?
Cirka 4 500 kr för arton kvadratmeter, om du räknar rätt från början. Köpet är 2 024 kr, ett dukbyte inom tioårsperioden lägger till omkring 2 500 kr, och grunden kostar noll så länge du håller dig till jordankare och en bottenram. Det blir ungefär 250 kr per kvadratmeter för hela decenniet.
Ett kanalplastväxthus i samma klass ligger på 5 000–15 000 kr för huset, plus lika mycket för grunden och lika mycket igen om någon annan ska montera. Skillnaden är inte bara pengar utan flyttbarhet: folieväxthuset monteras ner på en förmiddag och byggs ut en sektion i taget.
Bygglov är sällan frågan i den här klassen, men det är kommunens detaljplan och reglerna för komplementbyggnader som avgör saken och inte att tillverkaren kallar produkten en tillfällig installation för hobbyodling — så läs bygglovsreglerna för växthus innan du sätter spaden i marken. Vill du i stället se vad nästa steg upp i material kostar finns jämförelsen på startsidan, och ska tunneln bära odlingen längre in i november är säsongsförlängning nästa fråga.
Vanliga frågor om folieväxthus
Hur många mikron ska folien vara?
Växthusfolie säljs vanligen i 180–200 mikron, och det är den tjockleken som ger upp till fem års UV-garanti. Tunnare film finns och kostar mindre, men den blir spröd tidigare och river sig lättare i hörnen. Efter garantitiden bör folien bytas även om den ser hel ut.
Kan duken sitta kvar över vintern om jag skottar av den?
Bättre att låta bli. Ingen modell i den här klassen har något lasttal, och att skotta en mjuk duk betyder att du trycker och drar i precis det material som ska hålla tätt. Rulla ihop duken i november, förvara den torrt inomhus och låt stommen stå kvar — stålröret tål vintern utan täckning.
Går det att montera ett folieväxthus ensam?
De mindre modellerna på upp till nio kvadratmeter går att resa själv på en eftermiddag. Vid arton kvadratmeter blir det tungt ensam, och en tunnel på 24 kvadratmeter kräver två personer redan när duken ska spännas över bågarna. Välj en vindstilla dag oavsett storlek, för en lös duk fungerar som ett segel.
Går det att sätta kanalplast på ett folieväxthus i efterhand?
Ja, och det är ett vanligt sätt att uppgradera i etapper. Skivorna finns i bredderna 680, 1 050 och 2 100 mm och kapas med en vanlig fintandad såg, så taket kan bytas ut medan gavlarna får behålla folien. Kontrollera bara att stommen orkar bära den tyngre täckningen innan du börjar.
